Idag har jag tagit några vuxen poäng tycker jag.

Vi har nu blommor planterade på vardera sida om uppgången till huset  

Sen att det var mamma som planterade åt mig, det är ju en annan sak    HIHI!

Precis när vi skulle plantera började det regna, men vi var tvungen att göra klart, för mamma skulle iväg. Grannarna måste trott att vi var tokiga som var ute och planterade i regnet   

Se så fint det blev:

(klicka på bilderna så blir dom större)

Vi måste göra något åt gången dock. Göra rent mellan stenarna...ta bort all mossa. Tanken är väl att vi ska göra om gången så småning om. Byta stenarna, och fylla ut, så den blir rak, platt och fin, men det blir en senare fråga. Det vart lite trevligt med blommor i urnorna så länge iallafall   

Dom här växer bredvid vår trapp =)

Den här killen var i våran trädgård i måndags också. Jenny som var och hälsade på mig upptäckte den, och trodde det var en trädgårdsstaty    Jag som är barnsligt förtjust i djur, tyckte det var jätte häftigt! Nu blir det att jag kollar alltid upp i det där hörnet av trädgården, för att se om den är och hälsar på igen   

Idag har Volvon fått sommardäck också. En kille på vår gata, typ 3 eller 4 hus bort, har verkstad i sitt garage, så jag och mamma lämnade in våra bilar där för däckbyte. Han tar 50:- per däck, och det gick super snabbt. Hur smidigt som helst.

Tjing så länge!

Milly ligger och sover, och Andreas är och spelar innebandy, så nu fick jag en stund för mig själv....härligt!

Skönt att slösurfa och kolla på en serie i godan ro    Det var ju sånt man gjorde till vardags förut, och tog det förgivet. Nu när vi har världens gulligaste bebis i vår värld, så är det inte lika lätt att få den tiden för sig själv. Nu uppskattar man den tiden otroligt mycket!

Vi har ju äntligen tapetserat klart vardagsrummet, så börjar det bli riktigt mysigt här. Det är praktiskt att kunna sitta på övervåningen och titta på tv, eftersom Milly sover i rummet bredvid.

Vi bestämde ju oss för att lära Milly att somna själv i spjälsängen på kvällarna. Det var super jobbigt dom första kvällarna när hon vart så väldigt ledsen. Den kvällen hon grät oavbrutet i 25 minuter var det lätt att känna att man ville ge upp! Usch, vad det gjorde ont i hjärtat att inte få ta upp henne i famnen och trösta henne! Vi höll ut dock, och nu går det riktigt bra! Visst kan hon gråta lite nu också, men inte alls på samma sätt.

Vi gör så här; när hon fått kvällsmålet, ser vi till att rapa henne ordentligt, sen så går vi och lägger henne medan hon fortfarande är vaken (men trött). Hon får gosen på ena sidan kudden, och tiger på andra sidan. Hon brukar gilla att mysa in näsan i dom. Hon får också en leksak i handen som hon kan pyssla med till hon somnar. Vi sätter på sängmobilen, som spelar en melodi och snurrar över sängen. Vi säger gonatt och går ut. Det händer fortfarande nästan varje kväll, att man får gå in efter en stund och ge henne tutten som hon har tappat. Ibland får man göra det mer än en gång också. Men det är ju fort gjort!

Det går bättre och bättre iallafall =)

Jag är så grymt nöjd att vi tog i det här! Det är så otroligt mycket lättsammare än metoden som vi hade innan.

Då fick hon alltid somna i vår famn. Då satt vi minst 40 minuter helt still med henne i famnen, så att hon skulle somna ordentligt, och sen smög upp och la henne i spjälsängen. Ibland hade man "oturen" att hon vaknade när man la ner henne dock, och då vart hon jätte ledsen. Då var det bara att börja om proceduren igen.

Det är skönt att nu när hon lär sig att somna själv, så är vi inte lika låsta under insomningen. Visst man kan behöva gå in till henne nån gång för hon är ledsen eller tappat tutten, men man hinner plocka och pyssla med annat under tiden. Det tar aldrig längre än en kvart för henne att somna heller, och under den tiden sitter vi inte låsta med henne i famnen heller. Toppen säger jag!

Jag är som sagt otroligt nöjd att vi tog tag i det hela, och stolt att vi kämpade oss igenom dom tuffa kvällarna utan att ge upp   

Det är ju jätte bra för lilla hjärtat att lära sig att känna sig trygg att somna själv. Så hela familjen vinner på det hela   

Lill-stumpa-stumpa har precis fått börja äta gröt också, hon tycker det är jätte kul att äta något annat än ersättning. Hon gapar stort, och är väldigt glad när hon får sin gröt   

Här kommer ett litet kollage på dagens gröt   

Nu är det dags att mysa ner mig i sängen, och somna till nån serie. Klockan är ju snart 23. Fröken fräken brukar vakna vid 8-8.30-tiden, och då måste ju mamma Linda också vakna   Iofs brukar hon kunna vakna tidigare ibland, men då får hon en leksak som hon pysslar med, det blir hon så nöjd med. Hon är så härlig för hon är aldrig ledsen på morgonen, man vaknar alltid av att hon ligger och "pratar" och sprattlar med armar och ben...busungen!   Jag brukar lyfta över henne till vår säng efter en stund, och då ligger vi och myser och busar i ca 30 minuter innan hon är sugen på att äta. När hon har ätit klart (i sängen), så myser/busar vi vidare i ca 30-40 minuter till innan vi kliver upp. Bästa bästa bebisen   

Godnatt gott folk!

Jag har velat komma igång med att blogga igen ett bra tag, men tyckt att det är svårt att hitta tid för det. Men jag fick ett mail från Andreas syster Henny förra veckan, som tyckte att jag skulle börja blogga igen. Hon skrev att hon saknade min blogg. Det gjorde mig jätte glad, och gav mig inspiration att verkligen ta tag i saken. Tackar Henny!  

Mitt sista blogginlägg handlade om att nästa dag skulle jag bli igångsatt för förlossning, och mycket har hänt sen dess. Jag kan inte berätta allt som har hänt, men tänkte visa med ord och bild hur det började.

  På förlossningen fick jag dropp för att sätta igång värkarna, jag drog omkring på den där anordningen runt runt i rummet medan jag väntade på att fröken fräken hade lust att komma ut.

  Efter en bra förlossning, kom det här lilla underverket ut.

     2011-11-04, kl.16.04, 3584g, 49 cm, Milly vart namnet   

       På sjukhuset gör dom en undersökning av barnet, och doktor hörde/kände ett klickljud i Millys höft. Han skrev en remiss för ultraljud på hennes höfter. På ultraljudet upptäckte man att hennes höft var inte riktigt färdigutvecklad. Det här betydde att hon skulle bli fastspänd i en skena sa dom.

Usch, va hemskt jag tyckte det var. Milly var 3 dygn gammal när dom spände fast henne i skenan, och den skulle hon ha på sig dygnet runt i 6-7 veckor. Jag grät hela första dagen, för jag tyckte så synd om henne!

Allt gick jätte bra dock! Vår lilla flicka verkade inte bry sig om skenan alls. Veckorna flög förbi, och några dagar innan julafton fick hon komma ur skenan    

Det går inte att beskriva vad mysigt det var att få en mjuk och följsam bebis! I skenan hade ju hon varit som ett hårt paket. Att kunna hålla i henne, och smeka henne på ryggen var helt underbart!  

Nu är den här lilla tjejen snart 6 månader! Vart har tiden tagit vägen?!

Att jag älskar den här tjejen över allt annat på jorden, har nog inte undgått någon som känner mig!

Det är en kärlek så stor att den går inte att beskriva med ord   

Nu när jag har börjat blogga igen, så kommer det förmodligen handla mycket om Milly. Jag är nybliven mamma, är mammaledig med henne, hon är "hela" min värld just nu. En ny, spännande, ibland förvirrande, men alltid kärleksfull värld. 

Är man inte intresserad av att läsa om min vardag med Milly och Andreas, så hoppar man över att läsa min blogg helt enkelt   

Jag kommer självklart också skriva om andra saker, som tex om renoveringen av huset....  

På "återseende"    

Barnmorskan ringde igår och berättade att vi har fått tid kl.8 imorgon på förlossningen för igångsättning     

När vi kommer dit kommer dom ta lite prover, och göra en bedömning av läget. Sen beroende på belastningen på avdelningen, så kommer vi antigen bli kvar, eller så blir vi hemskickade och får komma tillbaka på lördag. Barnmorskan sa att senast lördag kommer vi garanterat få hjälp iallafall. Åh, det känns så bra!  

Snart har vi vår bebis som vi har väntat på så länge. YEAY!  

Det kommer nog bli svårt att sova inatt. Det är en jätte spännande dag imorgon! 

Det är som när man var liten och väntade på julafton   

Jag har haft/har problem med en visdomstand den här veckan. Jag har haft så olidligt ont! Igår tog jag tag i saken och ringde tandläkarn, och fick en tid på en gång. Jag kände att jag klarade inte av smärtan längre. Jag förklarade läget att jag är jätte höggravid, gått 12 dagar över, och kan föda när som helst. Dom var så gulliga och förstående.

När jag kom dit fick jag bekräftat det jag hade anat själv. Visdomstanden hade gjort ett ryck, det gör att tandköttet fläks upp bakom och på sidorna om tanden, och det kommer lättare ner bakterier, och har gjort att jag fått en infektion i tandköttet. Jag har haft grymt ont, en molande värk hela tiden, plus att det har gjort ännu ondare när jag sväljer, gapar eller ätit.

Tandläkarn sa att det man kunde göra var att spola rent det infekterade tandköttet, och det kunde man göra med eller utan bedövning. Jag ville inte ha bedövning. Jag tycker inte om att ta bedövning hos tandläkarn.

Tandläkarn tar fram en spruta med koksaltlösning och börja peta ner den i tandköttet om och om igen. Ibland ner mellan tandköttet och tanden. AAAAAAAAAAJ! Jag knep ihop ögonen, tog ett fast tag om armstöden, och hela kroppen vart helt spänd! Tårarna forsade ner för kinderna, och kunde inte hjälpa att gny till ibland!

Helvete vad ont det gjorde! Jag hade haft grymt ont av att bara försöka gapa, och nu är tandläkarn där och petar i det onda. AAAAAAAAAJ! Han gjorde det i 3 omgångar. Två gånger med koksaltlösning, och en gång med ett bakteriedödande medel. Varje gång kändes som en hel evighet! Hua! Tandläkarn och tandsköterskan var jätte trevliga och gulliga dock, så det kändes ju bra iallafall.

På vägen hem i bilen fortsatte tårarna att forsa. Det bara dunkade av smärta i tandköttet. Plus att jag tyckte väldigt mycket synd om mig själv gjorde saken inte bättre. Jag tror att jag gick in i "the ugly cry" en smula medan jag körde efter E4:an hem till stan. Varför just jag? Har jag inte nog med att vänta på en bebis som är nästan 2 veckor sen, sen ska jag få grym tandvärk också! Ska jag behöva tandvärk mellan värkarna på förlossningen?  WHYY MEEE?   hehe!

Även om behandlingen gjorde så grymt j-la ont, så är jag glad att jag tog tag i saken och gick till tandläkarn innan bebisen kom, för idag känns det faktiskt lite bättre. Hade skjutit upp det så hade det ju bara blivit värre. Jag fick ett bakteriedödande sköljmedel som jag ska skölja med morgon och kväll, och det känns som det hjälper! Skönt!

Igårkväll så tapetserade Andreas och Micke sovrummet i huset. Jag åkte hem till mamma och pappa, som bor i närheten, medan dom började med den vita tapeten. Jag slappade i soffan med mamma några timmar, tills det var dags för pöjkarna att börja hänga fondtapeten. Det roliga var ju att få se hur fondtapeten skulle se ut när den kom upp på väggen  

Det vart jätte bra! Vi är så nöjda. Huset växer verkligen fram till vårt eget nu. Vi kommer få ett fantastiskt fint hem! Japp, det tänker jag skryta om!    

Nu är det ca 16 timmar kvar tills vi ska vara på förlossningen imorgonbitti. SPÄNNANDE!

Jag hoppas att kan jag presentera vårt efterlängtade barn till världen imorgon   Annars blir det på lördag. Vilket fall som helst så är det NÄRA nu!   

Då har vi gått 10 dagar över för beräknat datum för bebisen. Den här sista tidens väntan känns nästan lika lång som hela graviditeten. Det är ju så olidligt spännande/jobbigt att bara gå och vänta på att den efterlängtade bebisen ska komma   

Nu har vi t o m börjar provat lite huskurer för att få igång förlossningen, men inget har funkat än så länge. Igår tex så smällde jag i mig en hel färsk ananas, för att få i mig ett visst enzym som är bra för att mjuka upp livmoderhalsen och sätta igång förlossningen. Jag hade läst om det kvällen före, sen dagen efter fick Andreas ett tips från en bekant om just ananas, så då tänkte vi att det var värt ett försök. Det har inte gett nått resultat än. Det stod att man kunde behöva äta ganska många ananaser för att det skulle ge verkan dock   Ja ja, det är bara att vänta och se. Bebisen kommer när den är redo!  

Jag har ju nu väntat i 9 månader, och jag kommer längst att behöva vänta tills helgen till att jag har min bebis i mina armar. Dom sätter ju igång en efter man gått över 2 veckor. Om man tänker så, så blir väntan inte lika jobbig. Har jag väntat så här länge, så vad gör några dagar till igentligen. Vi håller ändå tummarna att det sätter igång sig av sig själv inom dom närmaste dagarna. Den naturliga vägen, känns ju allra bäst på nått vis   

Sen är det ju det här med att jag helst skulle vilja att bebisen ska få en egen födelsedag. Andreas mamma fyller ju år idag, och min mamma fyller ju år imorgon. En alldeles egen dag för underverket skulle ju vara mysigt. Det betyder dock att jag måste knipa ihop tills på onsdag isåfall. Vi pratade om det igår när vi käkade middag med mamma och pappa på Big Boy. Andreas sa då; Neeeej, jag orkar inte vänta nå längre! Stackarn, det är ju jobbigt för honom också att behöva vänta   Dagen när bebisen anländer kommer vara perfekt dock, med eller utan sin allra egna födelsedag.

Andreas kompis Roger och hans tjej Linda, som hade beräknat datum en vecka efter oss, dom fick sin bebis i mitten att förra veckan. Va avis vi är på dom! Det gjorde ju att våran väntan kändes ännu längre på nått vis   Vi är glada för deras skull såklart. Dom fick en liten tjej    

Det blir spännande att se vad vi får  

4 långa dagar. Tänk att 4 dagar kan kännas som en hel evighet. Jag går och väntar på ögonblicket då livet kommer ändras föralltid. Det är en spännande och kärleksfull, men oj så jobbig väntan!  

Det är inget att jag kan påverka, så det är bara att vänta tills bebisen  är redo. Hoppas att den känner sig redo snaaart! Vill träffa den lilla personen som jag kommer kalla min dotter eller son  

Var hos barnmorskan igår för ett sista besök, trodde jag iallafall. Det visade sig dock att jag hade högt blodtryck, och lite äggvita i urinen. Barnmorskan Åsa började frågade hur jag mådde, om jag har haft huvudvärk eller flimmer framför ögonen. Nej, var svaret på den frågan. Hon fortsatte och sa att om jag fick nått av dessa, så skulle jag höra av mig till MVC på dagtid, eller om det var på kvällstid skulle jag höra av mig till förlossningen. Hon sa aldrig vad det betydde dock. Hon bokade in en ny tid på onsdag för att kolla blodtryck och urinen igen.

När jag kom hem googlade jag på "äggvita i urinen, gravid". Fick då på en gång förklarat för mig varför barnmorskan hade reagerat på högt blodtryck + äggvita i urinen, det kan nämligen vara ett symptom på havandeskapsförgiftning.

Det nämndes också att om man fick huvudvärk eller flimmer framför ögonen, skulle man genast kontakta sin barnmorska.

Vi får hoppas att värderna är bättre imorgon. Ska vara hos barnmorskan kl.14

Om det jnte har kommit en bebis innan dess förstås     

Idag blir det en dag av vila. Har tagit en tupplur här på förmiddagen, det var riktigt skönt!   

...är det dagen D. Beräknat datum för knodden som knölar runt i min mage   

Vi får väl se om det är en punktlig bebis   

Vi väntar med spänning! En som verkligen väntar är min söta pappa, han ringer ofta och hör om jag har några känningar. Väntan på nästa barnbarn är nästan olidlig för honom tror jag     Gulligt!

Jag hade känningar i måndags nästan hela dagen och kvällen, men sen dess har varit lugnt. Har lite svårt att sova på nätterna...vaknar titt som tätt....men det har nog med spänningen att göra. Ska det bli inatt?? Har på nått vis fått för mig att det ska starta på natten...vet inte riktigt varför. Skulle vara skönt om det började på dagen dock. Så man inte är jätte trött när man ska ge sig in i "maratonloppet".

Den som lever få se  

Har inte gjort nästan nått i veckan, har mest legat på soffan och slappat. Det har varit jätte skönt, men man blir rätt uttråkad också.

Igår var vi och storhandlade för första gången på otroligt länge. Vi har småhandlat varje dag...stått i affären och undrat "vad ska vi äta idag då?" *SUCK!*

Guud, va skönt det är att ha ett fullproppat kylskåp, men olika alternativ till lunch och middag   Kan vara skönt att slippa åka på affären varenda dag när bebisen har kommit också.

Idag har jag tvättstuga. Det vart bara två maskiner, så det blir inte så många vändor ner till tvättstugan, skönt!   

Ska ner en vända nu dock....

Ha en härlig dag!   

På fredag är det beräknade datumet för bebisen, så nu går vi verkligen och väntar   

Blir det idag...blir det imorgon...blir det på fredag....eller blir det om 2 veckor? Det är lite jobbigt att inte veta när det är dax. Det kan ju verkligen bli när som helst  

Jag har börjat fått förvärkar....det känns ungefär som mensvärk...en molande värk på nått vis. Livmodern har börjat förbereda sig nu, men det kan ju ändå dröja 2 veckor innan bebisen är redo att komma ut. Det är bara att vänta att se när vår lilla tjej eller kille kommer med storken     

Vi har två tjejnamn och två killnamn som vi väljer imellan.

Tjejnamn: Milly eller Leia

Killnamn: Neo eller Oliver

Vi får se vad det blir för kön, och vad pyret passar att heta   

Spännande!   

I veckan tog vi ledigt från huset...vi var bara dit på tisdagkväll för att kolla på tapeterna som vi satt upp på söndagen före. Dom satt kvar, och det såg fantastiskt bra ut....YEAY!   

I helgen var vi dit en sväng både på lördag och söndag. Vi fortsatte att måla hallen. Nu har vi grundmålat två varv och det börjar se vitt och fint ut. Vi har målat allt förutom sektionen som är vid trappan, där blir ju väggen så hög att vi måste bygga en ställning för att kunna måla där. Hittills har det gått 20 liter färg! Jävlar vad väven suger färg! Grundfärgen säljs i 4 liter eller 10 liter hinkar. Vi kommer behöva köpa en till 10 liters för att det ska räcka att måla trappsektionen två gånger. Efter det måste vi ju köpa riktigt färg och måla över alltihopa också...mycket färg blir det!   

  På bilden ser man att det går framåt. Över trappen är väven i sin ursprungliga beiga tråkiga färg, och dom andra väggarna börja bli vita. På bilden ser man bara en del av hallen dock, det är ju samma väv i den del som är när man kommer innanför ytterdörren och kapprummet. Mycket vägg att måla blir det   

Andreas skulle ringa och fråga Micke om han hade tid att hjälpa till att tapetsera sovrummet. Så får se om det kanske blir ett till rum tapetserat i veckan....hoppas det   

Det är bra om han får hjälp av Micke, dom gjorde att fantastiskt bra jobb sist, och Andreas höll sig lugn under hela tapetseringen. Pöjken är ju jävligt arbetsilsk annars  Inget tålamod där inte. Om det inte går som herr Selin vill, så går det 2 sekunder så är han förbannad på grejerna och den som har konstruerat produkten Det är alltid fel på grejerna, inte att Andreas inte har tillräckligt tålamod eller gör fel. Har en pappa som är preeeciiiis likadan, så jag är van   

Karlar!   

Håller tummarna att vi får sovrummet tapetserat i veckan    Beror ju på om Micke har tid, och när bebisen kommer till världen.